​På gården driver Jakob Andersson ekologisk växtodling på omkring 200 hektar, där bland annat havre, vete, korn, vallfrö och bönor ingår i växtföljden. Baljväxterna är en viktig del av växtföljden, men för att fler lantbrukare ska vilja odla mer krävs både stabil efterfrågan och fungerande marknadsstrukturer. 

​

Jakob tog över odlingen på familjegården 2001. Generationsskiftet genomfördes några år senare och i dag driver han verksamheten med viss hjälp av sin bror. Förutom växtodlingen finns även skogsbruk samt försäljning av ved och pellets på gården. 

​

Ekologiskt sedan 1990-talet 

Gårdens ekologiska inriktning har sina rötter i de förändringar som skedde i jordbrukspolitiken under början av 1990-talet. Jakobs far började ställa om produktionen i samband med att stödsystemen förändrades och Sverige gick med i EU. 

​

Före 1990 köpte staten spannmål till ett förutbestämt pris och sålde överskottet på världsmarknaden, ofta med förlust. När systemet förändrades infördes i stället ersättningar för att ställa om produktionen. I samband med EU-inträdet 1994 ändrades förutsättningarna ytterligare. 

​

– Före 1990 köpte staten spannmålen till ett fast pris och sålde överskottet på världsmarknaden. När systemet ändrades fick man i stället ersättning för att ställa om till annan produktion, och i samband med EU-inträdet började vi odla ekologiskt här på Röstorp. I området fanns det redan flera som odlade ekologiskt, så vi såg att det fungerade, säger Jakob Andersson. 

​​

Trindsäd är en återkommande gröda på gården. En del av skörden säljs till Nordisk Råvara för livsmedelsproduktion. Om kvaliteten varierar kan bönorna i stället säljas till andra uppköpare, till exempel som foder eller utsäde. Baljväxter har flera fördelar i odlingen och bidrar till en mer varierad växtföljd. Samtidigt finns begränsningar i hur ofta de kan odlas på samma mark. 

​

Röstorsp ligger i en mellanbygd där marken är uppdelad av skog och bebyggelse, vilket gör att förutsättningarna för växtodling inte alltid är optimala. På Röstorp ingår ändå bönor som en del av växtföljden. 

​

– Man kan inte odla baljväxter mer än ungefär vart sjunde år på samma mark på grund av växtföljdssjukdomar. Vi samodlar ibland bönor med vårvete, vilket ofta ger mer skörd totalt och hjälper till att hålla nere ogräset. 

​

Stabil efterfrågan avgör 

För att fler lantbrukare ska vilja odla mer baljväxter menar Jakob att efterfrågan på marknaden är avgörande. En stabil prisbild och tydliga avsättningskanaler skulle göra det lättare att planera produktionen. 

​

Samtidigt är det viktigt att det finns aktörer i värdekedjan som kan hantera råvaran efter skörd, till exempel genom skalning och vidareförädling. 

​

"Ett stabilt pris och en stabil efterfrågan skulle göra stor skillnad om fler ska våga satsa på baljväxter. Det behövs också aktörer som kan köpa upp större volymer och ta hand om förädlingen, som till exempel skalning. Förhandskontrakt på en bestämd volym kan vara riskabelt eftersom skörden kan variera, därför fungerar kontrakt på odlad areal ofta bättre." 

​​

Under åren har gården gjort flera investeringar för att utveckla verksamheten. För större investeringar kan olika stöd vara avgörande. Samtidigt upplever Jakob att det ibland är tidskrävande att söka stöd, eftersom ansökningarna kräver omfattande uppgifter och underlag. 

​

– För större investeringar behövs ofta stöd för att det ska vara möjligt att genomföra dem. Samtidigt kan det ta tid att samla in alla uppgifter som krävs i ansökningarna. Information om stöden finns via Jordbruksverket, men det kräver en del arbete att ta fram och sammanställa underlagen. 

​

För rådgivning nämner han som exempel Hushållningssällskapet och initiativ som Greppa näringen, som erbjuder utbildningar och rådgivning inom olika delar av lantbruket.

​

Utmaningar i odlingen 

Liksom i många andra odlingssystem finns också utmaningar. För baljväxter är skadegörare en av de faktorer som kan begränsa produktionen. 

​

– Bönsmyget är nog det största hindret för att odla mer baljväxter. Andra problem, som vilt, går ofta att hantera bättre i praktiken i detta område, säger Jakob Andersson. 

​​

På gården finns ständigt tankar om utveckling och nya investeringar, även om det just nu inte finns några större satsningar direkt kopplade till baljväxter. 

​

För att utveckla odlingen framåt lyfter Jakob framför allt värdet av rådgivning och praktiska odlingsförsök. 

​

– Rådgivning och försöksodlingar är viktiga för att utveckla produktionen. Odlingsvägledning och att få se resultat från försök kan hjälpa lantbrukare att ta nästa steg. 

​

Med ett ökat fokus på växtbaserade livsmedel och hållbar livsmedelsproduktion kan baljväxter få en större roll i framtidens jordbruk. Samtidigt krävs fungerande marknader och långsiktiga förutsättningar för att fler lantbrukare ska vilja satsa på odlingen.