The 9outof10 Innovation Plattform
2040 ska 9 av 10 måltider vara inom de planetära gränserna
SPEKULATIV DESIGN
UBNI - Mat som medicin
Säkerställa lika tillgång till hållbara och hälsosamma näringsämnen
Bakgrund
Dåliga kostvanor är en av de största bidragande orsakerna till den försämrade folkhälsan i Sverige. Ett överdrivet energiintag, låg konsumtion av fullkorn samt hög konsumtion av rött kött och processade livsmedel ökar risken för icke-smittsamma sjukdomar såsom fetma, typ 2-diabetes, hjärt–kärlsjukdomar och cancer. Detta leder till både individuella och samhälleliga kostnader, där enbart fetma beräknas kosta samhället 125 miljarder kronor årligen.
Samtidigt förvärrar stigande livsmedelspriser dessa problem ytterligare. Processade och ultraprocessade livsmedel är ofta billigare än färska och näringsrika alternativ, vilket gör ohälsosam mat mer prisvärd och tillgänglig. Denna prissättningstrend bidrar till dåliga kostval och ökande hälsoproblem, såsom fetma och kroniska sjukdomar.
Behov av ett starkt förebyggande incitamentssystem
Denna utveckling och effekten av ohälsosamma kostvanor i kombination med ökande livsmedelskostnader skapar ett akut behov av ett starkt förebyggande incitamentssystem i Sverige. För att möta de dubbla utmaningarna med dålig näring och stigande matpriser krävs ett mångfacetterat angreppssätt som uppmuntrar till hälsosammare val på både individ- och samhällsnivå.
Signaler och trender
-
Klimatförändringar och sårbara livsmedelssystem
Klimatförändringar och volatilitet i leveranskedjor på grund av geopolitisk instabilitet riskerar att äventyra vår framtida livsmedelssäkerhet.
-
Svenska kostvanor driver folkhälsoproblem
De rådande kostvanorna i Sverige, inklusive hög konsumtion av processade livsmedel och låg konsumtion av hälsosamma, näringstäta alternativ, bidrar i hög grad till ökningen av kroniska sjukdomar.
-
Livsmedelspriser som gynnar ohälsosamma kostvanor
Processade och ultraprocessade livsmedel är ofta billigare än färska och näringsrika alternativ, vilket gör ohälsosam mat mer tillgänglig för låginkomsthushåll. Denna prissättningstrend bidrar till dåliga kostval och ökande hälsoproblem, såsom fetma och kroniska sjukdomar.
-
Växande hälsoklyftor:
Ekonomiska skillnader leder ofta till ojämlik tillgång till hälsosam och näringsrik mat, där låginkomstgrupper drabbas oproportionerligt hårt av dåliga kostvanor och de hälsorisker som är förknippade med dem.
-
En åldrande befolkning:
I takt med att Sveriges befolkning åldras ökar efterfrågan på vårdtjänster. Förebyggande arbetssätt med fokus på näring och hälsosamma matvanor kan minska de långsiktiga vårdkostnaderna som är förknippade med åldersrelaterade sjukdomar, förbättra livskvaliteten och minska belastningen på vårdsystemet.
-
Intresse för holistisk och förebyggande hälsovård
Det finns ett växande allmänintresse för förebyggande hälsovård, där allt fler människor ser sambandet mellan kost, fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande. Denna förändring understryker behovet av att integrera näring och kostbaserade insatser som en del av ett holistiskt angreppssätt på hälsovård.
-
Digital hälsa och personlig nutrition
Med ökningen av digitala hälsotjänster och personlig nutrition finns det en växande möjlighet att följa individuella kostvanor och ge skräddarsydd vägledning kring näring. Att integrera detta i vårdsystemet kan erbjuda mer effektiva och tillgängliga sätt att förebygga och hantera kostrelaterade hälsotillstånd.
Framtidsscenariot
Det är nu år 2040. Mat ses inte längre bara som en vara eller en konsumtionsprodukt; den erkänns som en vital del av hälso- och sjukvården. I detta scenario är mat direkt integrerad i vårdsystemet och fungerar som ett kraftfullt verktyg för prevention och sjukdomshantering. När en person identifieras som riskutsatt skrivs hen in i en personlig hälsoplan som inkluderar ytterligare UBNI‑krediter (Universal Basic Nutrient Intake). Dessa krediter, särskilt öronmärkta för hälsobefrämjande kosthållning, ger patienter tillgång till ett brett utbud av näringsrika och hållbara livsmedel som är anpassade för att möta deras specifika hälsobehov. Krediterna fungerar på samma sätt som ett vouchersystem och ger ekonomiskt stöd som hjälper patienter att ha råd med de livsmedel som bäst stöttar deras hälsa och förebygger vidare sjukdom.
Utöver de näringsrelaterade krediterna får patienter en kompletterande kostplan utformad av vårdpersonal och nutritionsexperter. Denna plan är integrerad i deras långsiktiga vårdstrategi och anpassad till deras övergripande välmåendemål. Den innehåller vägledning om hur man gör hälsosammare matval, tips för att förbättra matlagningsvanor och specifika rekommendationer om livsmedel för att bekämpa eller förebygga sjukdomar. Patienterna uppmuntras att införliva dessa kostförändringar i sin vardag, med stöd av kontinuerliga uppföljningar med sina behandlande läkare. Dessa avstämningar följer inte bara utvecklingen utan justerar även planen vid behov för att optimera patientens hälsoresultat.
Prototyp i verklig miljö
Modellen kommer att testas i liten skala i verkliga miljöer för att väcka diskussioner om hur denna modell proaktivt skulle kunna påverka medborgarnas kostval för att förebygga kostrelaterade sjukdomar, förbättra patienters återhämtning och minska den övergripande belastningen på hälso- och sjukvårdssystemen. Testet kommer att genomföras i samarbete med plattformen Mylla.se och Hjärt- och lungföreningen i Malmö.
Samhällspåverkan
Systemet försköt fokus inom hälso- och sjukvården från reaktiv behandling till proaktiv prevention. Genom att ge individer rätt verktyg — korrekt vägledning, ekonomiskt stöd och tillgång till hälsosam mat — ger denna modell patienter möjlighet att ta kontroll över sin hälsa innan sjukdomar uppstår eller förvärras. Integreringen av mat som en del av vårdresan säkerställer att kostförändringar blir en naturlig förlängning av det övergripande arbetet för välbefinnande.
Effekten av detta skifte är betydande. Det leder till långsiktiga besparingar inom vården genom att minska förekomsten av kostsamma, kroniska sjukdomar som kräver omfattande behandling. Det skapar också resursbesparingar, eftersom förebyggande insatser genom kost minskar behovet av läkemedelsbehandling, sjukhusvistelser och långvarig vård kopplad till kostrelaterade sjukdomar. Genom att förhindra uppkomsten av tillstånd som diabetes, hjärt–kärlsjukdomar och fetma lever individer hälsosammare och längre liv, vilket gynnar både patienterna och hälso- och sjukvårdssystemet i stort.
För samhället innebär mat som medicin en framtid där hälso- och sjukvård inte begränsas till behandling av sjukdom utan även omfattar att upprätthålla god hälsa. Det är en framtid där mat ses som en avgörande investering i folkhälsan och erbjuder ett rättvist och hållbart sätt att förebygga sjukdom. Genom att integrera mat i hälso- och sjukvården rör vi oss mot en framtid där fokus ligger på välbefinnande i stället för att enbart behandla symtom.