Arbetet visade att det finns ett intresse för nya samarbeten mellan olika typer av finansiärer.

Ett återkommande tema var behovet av modeller där flera aktörer delar på risken. Exempel som lyftes fram var samarbeten mellan privata investerare, statligt riskkapital, stiftelser och pensionsfonder. Några av de frågor som behöver adresseras är längre investeringshorisonter för återbetalning, hur lönsamhet och hållbarhet kan gå hand i hand, hur hållbarhetspåverkan kan verifieras och rapporteras utan att det kostar för mycket i tid, arbete och resurser. 

Diskussionerna pekade också på att framtida statliga stöd fortsatt spelar en viktig roll som katalysator för ytterligare investeringar, särskilt om utformningen gör det möjligt för små och medelstora gårdar att ta del av sådant stöd.

​

Från insikter till praktisk tillämpning

Genom att utveckla nya finansieringsmodeller kan fler jordbruksföretag få möjlighet att investera i innovationer som:

​

• Minskar miljö- och klimatpåverkan

• Stärker biologisk mångfald och resurseffektivitet

• Ökar gårdarnas lönsamhet och robusthet

• Underlättar generationsskiften och långsiktigt ägande

• Bidrar till en starkare svensk livsmedelsförsörjning

​

Resultaten tas vidare inom innovationsplattformens fortsatta arbete

​Nästa steg är att fördjupa analysen av de mest lovande finansieringsmodellerna och testa dem i samverkan mellan lantbruk, investerare, myndigheter och andra relevanta aktörer.

​

Vi söker nu dialog med organisationer som vill bidra till utvecklingen av framtidens finansieringslösningar för en hållbar matproduktion.

 

Aktörer : KRINOVA, RISE (Sveriges forskningsinstitut),

​

Ta del av slutrapporten: Klicka här